Jaa, nu är man inne på 3:e veckan. Känns skönt.

Bara synd att vi fick en ny gubbe förra veckan, en grinig jävel!

Man blir helt slut på efter endag på jobbet, inte bara kroppsarbetet utan allt som man lär sig som präntas in i skallen fortare än man hinner med.

Men jag är ju intresserad så det är därför allt fastnar.

Bokade ju resa till Övik i fredags eller när det va...Å längtan hem blev enorm alltså med ens jag bokade flyget. Saknar mamma så fruktansvärt mycket.

Var som en surpuppa hela helgen typ....Det blir som att jag klandrar Conny för min hemlängtan. Man börjar som vanligt fundera på om man gjort rätt i att flytta hit. Är Conny den rätta? Hur blir det med mitt förhållande till alla här nere om jag flyttar hem igen? Om jag flyttar hem vad ska jag göra då? Jag är ju inte samma person jag var när jag flyttade...hmm...

Jaa, sååååå himla många tankar och frågor som ingen kan svara på.

Men jag älskar ju Conny och jag älskar mitt nya jobb och allt runt om kring. Så egentligen varför skulle jag flytta upp? Tänk om mamma, syrran, mormor o morfar o några kära vänner kunde flytta ner, då hade livet varit helt jävla underbart.

Mamma gör det inte bättre genom att nästab gråta i telefon o säga att hon saknar mig så mycket och att det ska bli så roligt att träffas igen! Fan nu kom tårarna. Usch vad jag saknar mamma. Tänk om alla hade en sån himla underbar och goo mamma som jag. Då hade ingen flyttat hemifrån.

Ibland blir saknaden så himla överväldigande så att man bara gråter. Men hon finns ju egentligen bara 65 mil bort.