På jobbet har det tydligen spridit sig att jag har en blogg och det är nog på gott och ont eftersom jag skriver först och tänker sen. En av mina negativa sidor.

Min platschef frågade mig igår om jag hade en blogg? Jajamen sa jag och undrade hur det kunde komma fram... Jaa men det va någon som berättade det för mig sa han och log.

Tobbe är förjävla härlig, snacka om krutgubbe.

Men det kanske är på sin plats att jag inte skriver av mig så himla mycket om mina frustrationer ibland, kan ju uppfattas väldigt fel. Jag skriver av mig sen är jag nöjd och återgår till det jobb jag älskar.

Men som tjej i en mansdominerad bransch är inte det lättaste alla dagar.

Tjejer och killar är ju väldigt olika som vi säkert alla tycker.

Jag i alla fall tycker inte om att stå i händelsernas centrum på jobbet.

Jag är nog mer tillbakadragen på jobbet än vad jag är privat.

Medan vissa karlar på jobbet nog är det motsatta.

Jag har väldigt svårt att tro på mig själv. Jag klarar egentligen mer än vad jag själv tror. Jag var livrädd för motorkapen ända till förra veckan då jag äntligen blev pushad att köra den, men Micke fick vara kvar medan jag kapade de första pålarna så jag inte råkade göra något dumt. Men nu tycker jag det är riktigt roligt att köra kapen. Det gäller bara att man tror på sig själv, något jag bör jobba med. Men att jag är medveten om just detta är ju iaf väldigt bra.

Att få kliva ner i en riktig lergrop med stövlarna på alltså det är underbart.

Det låter nog riktigt galet men jag missade det i mina unga år eftersom mamma och mormor beskriver mig som prinsessan på ärten när jag var liten. Allt som var kladdigt var äckligt och göra illa sig kom inte på frågan. Vattenpöl, jaa då gick jag runt, idag stampar jag rakt igenom pölen.

Och nu när man till och med är fullbetald, men dock inte fullärd så måste jag bevisa lite mer och jag hoppas verkligen att jag gör det.

3 år, herregud vart tog tiden vägen? 25 år jaa...Tiden går fort. Ett steg närmare 30 år. ojojoj....Kanske dax att hitta sig en riktig karl och satsa på något seriöst.

Den biologiska klockan tickar till lite ibland. Men samtidigt är väl åldern bara en siffra.

Jaja, det blir som det blir, jag lever i nuet.

Som just nu..Jag ska ta mig en till kopp kaffe och njuta av de underbara tonerna från Axel Rudi Pell.

Hoppas ni alla har en riktigt härlig helg.

 

cherstin

9 maj 2010 00:53

pussn!

http://bovington.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tänk vad 1 år går förbi fort. Utan att man egentligen lever det. Helt otroligt att ett samtal med en främling kan rasera alla murar man byggt upp under 1 års tid. Känner att jag tagit ett lite större kliv in i vuxenlivet idag. Tagit itu med en ...

Sen jag va sjuk sist började jag med Mivi Total. Och det har fungerat bra. Kommit igång med träningen, än en gång. Det blir tyngre och tyngre att komma igång med träningen efter varje gång man är sjuk. Tur att jag har bra vänner som peppar mig. T...

Nu va det länge sen, igen. Kommit igång med träningen sen ett par veckor tillbaka och det känns riktigt bra. Träningsvärk både från gympassen och jobbet. Leker armerare för tillfället.Snart, om exakt 4 dagar är jag i Örnsköldsvik! Fan vad jag längtar...

Världens bästa mamma kom ner med kusinen min och två av hennes vänner. Det var fullt hus här i fredags, middag i kista, öl, cider, vin sen begav sig Frida och hennes vänner till city för festandet. Mamma o jag såg lite på tv, snackade en massa oc...

Oj mina vänner va länge sen det var nu jag skrev ett inlägg. Har haft fullt upp och inte direkt varken orkat eller velat skriva nåt. På jobbet går allt superbra, trivs som satan och alla gamla konfliker är utredda. Känns otroligt skönt vill jag l...