Den här veckan har känts riktigt seg.

Sover mycket så jag ha fått lov att ställa väckaren för att jag hasa mig ur sängen nån gång.

Va o hämtade alla kläder o grejer på jobbet i tisdags. Ingen anledning att de ska vara kvar där när markgubbarna snart är klara.

Satte på kaffe och inväntade gubbarnas sista rast.

Det blev massa skitsnack o starkkaffe. :)

Igår fikade jag med Conny i Kista Galleria på Wayne´s.

Roligt att ses det va riktigt länge sen nu faktiskt.

Efter det så åkte jag hem, hämtade en julklapp som jag ännu inte givit bort och åkte till Barkarby.

Svängde in på Media Markt och fick tillbaka 550 kr som jag senare gjorde av med på Bauhaus när jag köpte färg till sovrummet.

Fick tråkigt nog även vittna snatteri. Men de tog han! Bra!!

Så nu idag ha jag vare på en skön promenad samtidigt som jag surrade med handledaren Gripen. -6 grader ute, perfekt.

Har spacklat och slipat lite i sovrummet.

Har iaf nånting att göra i helgen, måla måla måla! :)

Känns skönt att ha nåt att göra men faaaan vad jag börjar bli less på att vara hemma. Vill tillbaka o jobba, träffa folk o snacka skit.

Nyss suttit och sett Something New på tv3.

Och jag blev riktigt kär i den filmen.

Simon Baker är ju riktigt het.

Är det inte vad vi alla vill?

Att hitta den där speciella. Kärleken utöver det vanliga. Någon man kan vara sig själv med. Någon som älskar en precis för den man är. Någon att bo tillsammans med, växa tillsammans, bli gammal tillsammans.

Hur hittar man något sånt tro?

Är det bara i filmens och drömmarnas värld som detta existerar?

Easy for a good girl to go bad

And once we gone, gone

There´s belife. we´ve gone forever

Don´t be the reason, don´t be the reason

You better learn how to treat us right

´Cause once a good girl goes bad

We die forever

Man får väl hålla tummar och tår att man nån gång komemr hitta den där speciella.

Än är det väl inte för sent?

Fyller bara år i mars.

Ni som lyckats hittat kärleken, grattis!

Ni som fortfarande söker, lycka till!

Man blir alltid uppskattad när man kommer till mamma o syrran, inte minst av djuren.

Tre kissekatter och en australisk terrier.

De ska kammas o busas med, mitt jobb.

Och man får ju såå himla mycket kärlek tillbaka.

   Freja gillar ju att vara nära. Här ligger jag i soffan och hon på ryggstödet.

Här har jag en så kallade Boaorm. Hon ligger gärna hemskt nära. Perfekt nackstöd.

Ser det ut som man blir överöst med kärlek eller vad??

Saknar redan mamma, syrran o alla djuren.

Så less på att bli dömd.

Alla som känner mig vet att jag är en väldigt öppen person.

Något jag kom fram till att jag ville vara för att jag mådde så jäkla dåligt när jag höll allt inom mig och fick lov att besöka en psykolog.

Men att jag ska behöva bli dömd? Trist, men det verkar man få stå ut med.

Men att man ska behöva få nån jävla morallektion? nää

Personer som inte vet nåt egentligen borde hålla igen truten och sluta leka psykolog.

Igår va jag på en riktigt trevlig Babyshower hos Madde. Många trevliga tjejer, god mat, goda skratt och några skräckhistorier om barnafödande.

Min första Babyshower so far.

Men till sommaren kanske man få gå på en till. Min kära vän Cherstin ska nämligen få tillökning i familjen. Grattis vännen, så himla glad för din skull.

Nu ska jag nog pallra mig till affären o handla lite mat. Inte gått utanför dörren än.

Måste komma igång o måla hemma eller nåt, blivit så jäkla lat på sista tiden nu.

Men så blir det ju när man är ledig, och det suger.

Bingo

http://www.bingosverige.nu/

Utlottning av Voddler Invites.

Nu är jag hemma.

Har ställt upp kaffebryggaren(OBH Nordica chili(jag fick av mamma.

Tvn står på som sällskap och nu sitter man här i soffan och skriver blogg.

Har haft underbara två veckor i Örnsköldsvik med familj o vänner.

Rolig utekväll med Elin som slutade med matchmaking och efterfest med goda vänner lag.

Två gånger har Elin o jag tabbat oss med café UH, vi går dit men det är stängt.

Hur är det med fika på kvällarna i Övik egentligen? Obefintligt!!

Har myst med familj o släkt och haft det riktigt underbart.

Fått höra riktigt härliga nyheter. Puss vännen! Så glad!

Och idag har min kära mor, syster och jag haft en sån där dag som bara vi kan lyckas med.

Bilade ner till Sundsvall vid 10 tiden imorse. Vi skulle leta upp ett varuhus som sålde sportkläder till halva priset. Efter att morsan skrikit vänster i baksätet bestämmer Malin o jag att vi svänger höger. Och vi hittade stället på en gång.

Min mor har tendensen att ha fel på både höger/vänster och en massa andra saker som är vettiga.

Sitter hon tyst som en mus i baksätet brukar det mesta bli bra!

Varken syrran eller mamma lyckades hitta nåt där men jag hittade tjocksockar och såna där band man tränar med hemma.

Sen snurrar vi in på massa olika affärer för mamma ska hitta en dator men ack så fel det blev. Så vi beslutade oss för att leta reda på Telia i Sundsvall.

Sundsvall är en sån där jävla stad som man inte ska köra bil i.

Det var enkelriktat precis överallt. Morsan skriker höger men menar vänster och syrran håller på att bli galen, samtidigt som jag håller på att skratta ihjäl mig.

Ni kan väl iaf föreställa er ljudvolymen i bilen.

Det blev iaf inget dataköp så vi kör till tågstationen.

Där är det ju en jävla massa olika människor och kallt är det såklart.

30 min kvar.

Så kommer en gubbe in med ett par längdskidpjäxor på fötterna, väska, mössa, extremt skumma byxor men INGA skidor!

Syrran o jag tittar bara på varandra och skakar på huvudet.

Sen står det en karl i 20-30 års åldern med ett par lila typ gummiskor.

Alltså WTF..VAd är det med sundsvalls tågstation och karlar i skumma skor????

På tåget trodde jag att jag skulle få lugn i ro eftersom jag valt den tysta vagnen men ack så fel man kunde ha.

Bredvid mig sitter en kille med världens minsta dator o knappar för fullt.

Sen brakar det in ett helt gäng tonårstjejer. ÅHH SHIIT tänkte jag!

Det surrades, fnittrades, tvångmatades, sjöngs och levde om heeela vägen.

Jag trodde att dessa tjejer tillörde ett idrottslag för de hade med sig en kille i min ålder ungefär, en tränare tänkte jag.

Men sen när tåget börjar närma sig Stockholm och jag står fullt påklädd och med väskorna i handen så börjar några av tjejerna att tjaffsa med killen och det kommer fram att han är präst. 21 år och präst. Med ett gäng tonårstjejer.

Bibelkurs? Bibelskola? hjälp.

Jag som är ateist är livrädd för religiöst folk.

Ursäkta mig men det är jag.

Jag har förmodligen extrema fördomar om de som är religiösa dessutom.

Men fördomar har man ju för att det är brist på information och i mitt fall brist på intresse att ens vilja veta nåt.

Jaja, nog babblat nu Pernilla!

Hoppas ni haft en bra vecka.

Igår åkte Elin o jag till Cherstins lägenhet för att festa med hennes pojkvän Jimmy. Vi surrade nog om allt mellan himmel o jord och hade det riktigt roligt.

Vi knatade ner till O´learys och träffade på Carro o Malin.

Vi lekte även match making...hihi...:)

Efterfesten blev hos Stefan Sjölander och där spelades det gura, munspel och sjöngs för fulla muggar. Elin o jag som redan kommit fram till sen länge att vi inte ha några direkta sångröster sjöng iaf. Men Malins stämma lät oerhört mycket bättre.

Jaja, roligt hade vi iaf. Kvällen avslutades på Kebab City där vi fick skynda att trycka i oss pizzorna medan dom städade och blängde lite på oss för vi inte åt tillräckligt fort.

Sedan delade Elin o jag en taxi hem.

Kom hem strax efter 4 tiden och öppnade dörren till en skällande australisk terrier som va så himla glad att man kom hem.

På torsdag kl 14 går mitt tåg från Sundsvall. Mamma o syrran ska köra ner mig.

Tisdagen ska man spendera hos Frida på hennes salong o få håret fixat och på kvällen blir det nog fika med Elin, Malin o Anna.

Mamma o syrran jobbar.

Veckan kommer att gå så himla fort och tomheten kommer redan krypandes.

Snart varit här i 2 veckor.

Alltid lika tråkigt när man ska neråt landet igen.

Och inte kommer jag att vara här den 21 januari heller när mamma fyller 49 år och det känns riktigt trist.

Hoppas nån ringer snart så man få börja jobba igen så man ha nånting att göra.

Hur va 2009?

Jag kände mig äntligen som en nöjd singel.

Jeanette flyttade ner och vi festade som aldrig förr.

Jobbet har flytit på bra och jag trivs verkligen på alla olika jobb.

Sommaren var härlig, med en hel del festande och tid med härliga vänner både i Örnsköldsvik och Stockholm.

Våren och sommaren bestod av några misslyckade dejter medan hösten bestod av lite mer trevliga ener. Och en som bestod.

Familjen har det bra och syrran pluggar upp sina betyg och praktiserar hos morbror Per.

Mamma har träffat en karl och är så himla kär. Och jag har godkänt han.

Morfar åkte in på sjukhuset efter en "tia" men nu käkar han blodtunnande och idrottar på som vanligt. Mormor har skaffat hörapparat, tack gode gud och tar bara en puff ibland.

"Pappa" och hans sida av släkten har inte hört av sig och lika glad är jag för det.

Rygg och nacke har tyvärr jävlats en hel del, men jag har äntligen hittat en naprapat i Stockholm som jag verkligen trivs med och tänker fortsätta gå till.

Hon masserar, knäcker inte bara utan hon puschar på en att börja träna och inte bara gym utan hon kommer med andra förslag som jag gillar mycket bättre.

Så till våren tänker jag börja med Nordic military training.

Jag trivs med mig själv och jag har insett att jag kommer aldrig eller vill för den delen se ut som en size 0. Jag är söt som socker dessutom :)

Jaa, jag känner mig ändå ganska nöjd med 2009 men ser verkligen fram emot vad 2010 har att erbjuda.

Då fyller jag 25 år.

Jag blir klar med utbildningen.

Fröknarna Svensson kommer att byta efternamn till Flodström.

Och förhoppningsvis mycket mycket mer.

Gott Nytt År mina kära, underbara vänner!